Verkligheten är en pulserande åder av röda baklyktor som ringlar sig fram mellan Malmö och Lund innan solen gått upp. Ett virus som avlöser ett annat passerar genom min kropp, lämnar mig hopplöst svag och rubbad ur rutinernas trygga famn. Jag längtar efter ljus och värme mindre än jag brukar. Mörkret omfamnar mig under veckor…
En återblick
Jag ser tillbaka på det år som passerar och känner att det är ett av de största hitintills i mitt liv. 2024 var året då jag fyllde 40 år och Calle och jag förlovade oss (han överraskade mig totalt). Det var året då adoptionen gick igenom och Calle blev Ossians pappa på pappret och såklart,…
Vardagsmålning
Hon låter penseln framkalla små, virvlande rörelser i vattnet. Den svarta färgen släpper villigt taget om de mjuka stråna och förenas med vattnet likt en tyst explosion. Strimmor av svärta följer lydigt vattnets riktning. Sprider sig tyst tills den färglösa vätskan slutligen bytt skepnad och blivit helt svart. Att betrakta henne när hon låter penseln…
Trasiga
De vi en gång var finns inte kvar. Vi har förvandlats, blivit spöklika gestalter som virvlar vilt omkring i mitt medvetande. Bleka vålnader av en dröm som smulades sönder. En vision som vittrade bort. Spreds som blomblad för vinden. Din hud mot min var en rasande eld som skulle givit liv. Det som skulle bli…
Ensamheten
Det tog lång tid för henne att somna där vi låg i det kala rummet på fjärde våningen. Rum 11. Avdelning 44. Hennes mjuka hud mot min påminde mig vagt om när hon var liten och vi låg tysta tillsammans i hennes rum. Vi brukade lyssna på hösten som rasande rasslade utanför fönstret medan vi viskade…
Karismatiska Kreta
I maj for jag och familjen till Kreta på en babymoon. Under lite mer än en vecka åkte vi runt delar av denna vackra ö och upptäckte både natur och det grekiska köket. Vi blandande stränder med berg, lyxigt boende med egen pool med glamping i skogen. Som vanligt hade jag lagt ner tid och…
Första månaden
”Han är så gullig”, säger Ossian och klappar på sin lillebror. Vi ligger i sängen och jag beundrar och förundras över de två personer jag skapat i min kropp. Det är en månad sedan de träffades för första gången, där på sjukhuset. Jag är lättad över hur bra Ossian har anpassat sig till att det…
Lowin James
Mitt i högsommaren, måndagen den 15 juli, kom min andra son till världen. Latensfasen hade varit lång och påfrestande och det var en stor lättnad att äntligen få hålla honom i min famn. Redan åtta dagar tidigare hade jag och Calle trott att förlossningen hade varit på gång men värkarna hade avstannat inne på sjukhuset….
Vecka 39
Dagarna kryper fram när man går i väntans tider. För ett par dagar sedan trodde vi det var dags då jag fick relativt regelbundna förvärkar på kvällen. Vi ringde in min mamma men efter ett par timmar avstannade dom. Det är som att vår pojke bestämde sig för att stanna lite längre i magen, han…
50 dagar kvar
Min app visar att det nu är 50 dagar kvar, jag har passerat mer än 80 % av den här graviditeten. Det känns overkligt samtidigt som jag blir påmind hela tiden av att det växer ett liv i min livmoder. Min lilla pojke föredrar fortfarande att ligga på tväre vilket ofta känns obekvämt. Jag kan…
Marsvindar
Jag vill berätta något om marsvindarna som drog in över vår stad. Om kattungen som miste livet och om hur jag somnade med barnens sorg i mina händer.Vi kan klara svåra saker, viskar jag mot min sons varma nacke i mörkret.Det är det sannaste jag kan finna på.Jag vill också säga förlåt utan att jag…
Liten stor
Vi spenderar hela helgen med att organisera och göra fint i hans rum. När kvällen kommer säger han att han vill sova där och det gör lite ont i hjärtat. Han kommer in till oss på natten och jag vaknar av att han håller om mig. Min lille kille är fortfarande liten men har samtidigt…