Jag promenerar i min barndoms by. En villaförort i utkanten av en medelstor svensk stad. Det är märkligt hur liv bara fortsatt här, hur samma scenografi återfinns i ett annat kapitel. Jag ser in genom fönster i radhuslängor och suterränghus klädda i mexitegel där mina en gång viktigaste människor i världen bott. Känslan är att fler väggar…
Sommarhalvår
Krokusarna min son plockat ur föreningensrabatt har vissnat och hänger platt över vasens kant. Våren sveper förbi. Solen hittar in och slipar livets alla vassa kanter på sin väg. Ett årligt avbrott i tiden där fingeravtryck på fönsterrutor får vara nästan vackert för ett ögonblick. Försommar och rosaskimrande spår från min dotters nagellack på…
Jag betraktar dig genom nyutslagna hallonbuskar
Du sjunger med ljus röst. Nynnar på melodier och pratar på ett språk fyllt av ljus och kärlek. Ordlöst. Ändå fullt av innehåll. Det är svårt att hålla sig för skratt när du formar tungan mellan tänderna och ljudar självsäkert. Katten som ligger med den mjuka kroppen tätt tryckt intill odlingslådan värmer sig i solen och…
Månadsskifte
Vad grinar du åt frågar hon. Jag svarar att det är inget men hon ger sig inte utan insisterar på att jag ska återge vad jag tänkte på. Det är något fullständigt oviktigt. Flyktigt. Men jag kan känna ett sting av irritation över att hon läser av en sådan liten förändring i mitt ansikte….
Hårdast håller jag henne om morgonen
Det är på sommarens första dag. Ett kort meddelande i text som lyser upp på den blanka bordsskivan framför mig. Svaret som jag väntat på i veckor. På sommarens första dag då allting skulle lätta. Lättar ingenting. Jag sitter på sjunde våningen i ett konferensrum och faller genom golvet. Våning efter våning. Hisnande…
I gräset bakom mig slumrar längtan
Orden stormar mot stjärnorna högt där ovanför trädens vildvuxna kronor och rymmer en innebörd som viner så björkarna suckar i sömnen. De faller först som duggregn mot den fuktiga marken, bokstav för bokstav. Både sammansatta och isär. Forsar ur mig likt ett brusande vatten utan hejd medan bäcken som skiljer de båda landskapen åt sjunger…
I den yttre cirkeln
Det är som alltid någonting med tempot i maj. Jag hinner inte ens dela med mig av en bild av körsbärsträdet innan det är över. Ett kraftigt regn för med sig det sista längs med asfalten. Kanske är det ändå något sunt i det, att inte känna att man hinner med i tempot. Jag kommer…
Månen
Vi har månen i kräftan båda två. Som speglar där en är avtagande och en växande. Vårt undermedvetna befinner sig i konstant dialog, det förstod vi tidigt. Astrologen hade inte behövt visa oss våra kartor för att vi skulle se det. De liknar varandra men kompletterar varandra snarare än går hand i hand. Samtalsämnena rör ofta…
Vår
Våren är här med sin pånyttfödelse. Samtidigt är döden närvarande. Igår, när jag la Ossian, frågande han flera gånger med gråten i halsen ”Var är morfar? Ska du också dö mamma? Jag saknar morfar”. Jag har läst om hur svårt det är för ett litet barn att ta döden till sig men Ossian har i…
Regn i annalkan
Jag trycker igenom en mellanrumsborste mellan de bakre tänderna i överkäken. Inte med våld, men inte heller med lätthet. Med den andra handen låter jag spolarvätska regna över den halvt frusna rutan. Doften tränger in och möter smaken av blod i munnen. Sträva kemikalier och metall. Regn i annalkan. Jag vispar italiensk maräng. Kanske som…
Andra sidan kusten
Det är svårt att sätta ord på den tid vi lever i och hur den påverkar oss alla. Jag vet att jag inte är ensam om att det senaste året har känt en nedstämdhet, en tyngd. Det började med pandemi och i november rycktes pappa plötsligt bort. Det känns fortfarande så ofattbart att han är…
Morgontimmarna
Jag vaknar innan klockan ringer nu. Lutar mig över sängens kant och trycker på skärmen. Ibland visar den nollfyra, ibland bara minuter innan larmet ändå skulle ha gått av. Somnar i det tysta och vaknar i detsamma. Morgontimmarna är stilla, rutinmässiga och just nu lite tomma. Jag tänker att jag ska vänta med nyheterna…