Home » MOMENTS » Sida 15

Hela tiden var jag modig

  Jag bad Isabell att ta mitt porträtt på en av livets ledsna dagar. Bilderna betyder redan så mycket för mig. Jag gick genom elden och tillbaka. Och först nu så vet jag, att jag var modig. Hela tiden var jag modig. Inte galen. Ibland önskade jag att jag aldrig ställt mig själv frågan. Eller…

”Detta är den sjuttonde kvällen då jag inte ringer dig”

  Jag hör i mitt vänstra öra hur hjärtat bultar i bröstet. Nacken kröker lätt mot en uppdragen axel. Jag håller andan i en kraftfull önskan att kunna hänga upp varenda känsla på det pulserande ljudet. Det är för mycket för mig att bära. Därav. I periferin passerar magnolians tid. Jag ser det ske som…

Ljuset

  Jag tänker en dag att jag måste komma ihåg att allting handlar om ljuset. Jag tänker att jag ska skriva ned det, så att jag minns då det är tid att resa sig upp och söka efter en ny plats. Ljuset. Det måste vara av den sort som viskar förlåt.  

Roadtrip Island

Ju äldre jag blir desto vanligare blir det att jag återvänder till länder och platser jag redan har besökt. Detta för att jag vet att de kan erbjuda precis det där jag tycker om. Men varje år försöker jag åka till ett nytt land. Detta för att utmana mig själv och för att utforska nya…

Bort

  Hon har försökt att lämna oss förr utan att lyckas. Kanske borde jag röra mig. Bort. Men min kropp vet inte längre hur. Bröstet har fastnat i en lika delar känslomässig som reell fysiologisk kramp. Det står mig oklart hur benen ska bära mig. Vidare. Bort. I landet där brustna hjärtan skall leva någon slags…

Rummet som saknar dörr

    På kvällarna då dem somnat värmer jag havremjölk på spisen. Jag landar mjukt i en stel skräddarposition på ullmattan som jag köpte på loppisen precis intill. Orden famlar lätt efter sin form här nu. Jag vet inte mer än att den måste kännas sann. Ibland handlar det så mycket om kroppen och det…

Där går också vi

  Fyra dagar senare går vi bland dem andra på det stora möbelvaruhuset. Bland trötta par som bär sin nyfödda på magen. Bland medelålders par som är oense medan deras unga vuxna barn ser tomt ned i marken. Där går också vi. Efter pilarna som visar riktningen längs golvet. Vi är paret som ska skiljas…

Note

  Jag funderar mycket på vad jag längtar efter att omge mig med. På den plats där jag mellanlandar är det mycket som inte är jag och lite som kanske ändå är. Jag vet inte. Jag försöker också att frigöra mig från illusionen om att det skall spela någon roll. Klart jag vill ha det…

Febertimmar

  Han somnar om med sin vänstra kind i min febervarma hand. Jag ligger vaken i timmar. Blodet brinner och min högra lunga värker. Jag tänker på allt som återstår. På min historia och lusten jag känner för att fortsätta skriva den. Allt skall nog finna sin form. Om jag bara låter det. Och jag…

Sådant som jag sedan hör

  I slutet av september är allting så tyst och stilla. Det återstår mig inga beslut att fatta. Inga imaginära katastrofer att plocka fram för att bryta sönder i små partiklar. Inga känslor som skall synas från toppen av ett berg och djupet av ett inre svart hål. Jag hör kastanjer och ekollon falla. Med…

Huden

  Huden. Punktvis fattas den mig helt. Ett ord, en blick (en utebliven blick), ett möte med den egna spegelbilden. Allt tränger in. Huden. Punktvis täckt av pansar, starkt som skalet på en sköldpadda som levt i 100 år.

Matters of the heart

  Solgula fasader. Sirener och böljande värme genom öppet fönster. Fräknar över en axel som fortfarande sover. Utanför hennes port, doften av vita liljor paketerade i plast.