Ju äldre jag blir desto vanligare blir det att jag återvänder till länder och platser jag redan har besökt. Detta för att jag vet att de kan erbjuda precis det där jag tycker om. Men varje år försöker jag åka till ett nytt land. Detta för att utmana mig själv och för att utforska nya platser och kulturer. Jag reser oftast enkelt och så billigt jag kan. Jag tycker om att back-packa och det tyngsta jag har med mig är min fotoutrustning.
Ett land jag länge har haft på min lista är Island och när jag blev gravid ville jag dokumentera det på mitt eget sätt och kände att det var rätt plats att åka till. Jag har under mer än tolv år tagit självporträtt av drömsk karaktär (www.isabellnwedin.com). Det var så jag började sälja alster på t.ex. Fotografiska i Stockholm. Jag var inställd på att göra resan själv, jag har rest en hel del på egen hand och tycker om det även om det kan bli ensamt emellanåt. Eftersom jag skulle vara i vecka 28 kände jag mig för första gången osäker på att resa själv, det kunde till och med vara riskabelt. Jag blev därför både lättad och glad när min goda vän Anna ville följa med. Vi hyrde en bil utrustad med både stormkök och en 120 cm madrass. Under tio dagar reste vi runt hela ön och stannade vart vi än fick lust. Det var kallt, ner till 3 grader på nätterna och jag fick det till tolv plagg jag sov med för att hålla värmen. Då jag ville fotografera i det finaste ljuset som är tidigt och sent på dagen blev det långa och intensiva dagar. En del locations fick vi även vandra till, vilket gick bättre än vad jag hade trott. Mina favoritplatser var dem vi upptäckte själva, där det knappt fanns några människor. På de populära turistplatserna kände jag mig stressad och oinspirerad.
Island är verkligen ett helt magiskt land. Jag kan varmt rekommendera det till alla som älskar natur. I detta blogginlägg visar jag mer dokumentära bilder från själva resan och i nästa inlägg kommer jag dela med mig av några av de självporträtt jag tog.
Vi åkte ringleden runt hela ön på tio dagar. Varje dag erbjöd nya naturupplevelser. September räknas som lågsäsong och det var aldrig några problem med trafiken.
Denna bil tog oss runt hela ön och det var med lite sorg i hjärtat vi lämnade tillbaka den. Vilken frihet det var att kunna åka vart vi ville, stanna vart vi vill och sova nästan vart vi ville. Jag fattar varför mina föräldrar gillar sin husbil så mycket.
Vi hade med oss nästan all mat redan från Sverige men unnade oss ett par fikor under resans gång. Sedan jag blev gravid har jag för första gången ett större sötsug. Även om det inte är så hälsosamt så unnar jag mig lite gött här och där.
Anna demonstrerar känslan av att komma upp på toppen på en av våra hikes.
Alla dessa vattenfall…så magisk.
Inget Island utan islandshästar. Anna unnande sig även en tur men jag höll mig på marken och fotograferade dem istället även om jag älskar att rida.
Varje morgon började vi med kaffe och gröt. Anna var matansvarig på resan och det gjorde hon jävligt bra.
Jag blev förälskad i alla dessa naturfärger.
Två höstar har denna vackra franska kvinna kommit och assisterat mig i Malmö. Av en ren händelse var hon och hennes kille på Island samtidigt som mig så vi möttes upp för en loveshoot.
En av alla vackra solnedgångar.
En av de få dagar vi faktiskt hade problem med regn, annars hade vi tydligen tur med vädret. Killen på hyrstället sa att det varit bättre än under hela sommaren.
Annas bild på mig där jag kammar mitt löshår som jag använde till mina självporträtt. Mitt hår växer aldrig längre än ner till tutthöjd och eftersom man inte blir yngre får man ta till andra medel för att det inte ska bli free the nipple bilder.
Ett av mina favoritställen på hela resan! Reykjadalur når man efter en timmes hike och den varma floden är väl värd det. Vi hade läst att man skulle komma hit tidigt och när vi väl vandrade neråt igen var det fullt med folk. Never trust a photo…
Den första regnbågen vi såg blev vi helt galna över och tog massa bilder. Sedan insåg vi att det är något man ser rätt ofta på Island…
Glaciärsjön var precis lika häftig som jag trodde den skulle vara. Ett stort minus var alla människor som kom med bussar.
Det är extra kul att resa med någon som också har foto som ett stort intresse. Det blev måååånga små stopp längs vägen.
Jag red dagligen under tolv år så bara doften av en häst gör mig nostalgisk.
Ett av mina favorit porträtt på Anna.
5 Comments
Caroline
27 oktober, 2018 at 15:28Vackert! Det ska bli kul att följa dig här. 🙂
Caroline
Isabell N Wedin
29 oktober, 2018 at 14:41Tack! Vad roligt att höra 🙂
Elin Jensdotter Hont
28 oktober, 2018 at 14:05Oj va fina bilder! Blir så sugen på att åka till Island!
Isabell N Wedin
29 oktober, 2018 at 14:46Tack Elin! Ett av de vackraste länderna jag besökt. Kan varmt rekommendera en resa dit 🙂
IdaW
6 november, 2018 at 19:28Så fint!! Bilden på de två hästarna som bråkar är magisk, de andra bilderna är också fantastiska 🙂