Fyra dagar senare går vi bland dem andra på det stora möbelvaruhuset.
Bland trötta par som bär sin nyfödda på magen.
Bland medelålders par som är oense medan deras unga vuxna barn ser tomt ned i marken.
Där går också vi.
Efter pilarna som visar riktningen längs golvet.
Vi är paret som ska skiljas nu.
Han går mestadels några meter framför mig,
jag tänker att det är en distans han har behov för att skapa, både känslomässigt och i det faktiska luftrummet.
Vi tittar på lakan till våra respektive sängar.
Han frågar om mitt råd och jag försöker att vara mjuk.
Min åsikt är inte längre så viktig.
Och jag ber honom inte om hjälp med bäddmadrassen trots att den är tung för mig att bära.
42 Comments
Malin
11 oktober, 2018 at 22:53<3
Tuva Minna Linn
12 oktober, 2018 at 10:13<3 kram till dig Malin
Sandra
12 oktober, 2018 at 08:35All kärlek. Och tack för att du så generöst delar med dig av formulerade tankar och känslor. Det är så rackarns fint.
Tuva Minna Linn
12 oktober, 2018 at 10:14Tack Sandra. Det är en skör tid och konstant avvägning. Därför betyder dina ord särskilt mycket.
Amanda
12 oktober, 2018 at 08:50Kram över nätet! <3
Tuva Minna Linn
12 oktober, 2018 at 10:15JA! kram <3
Eva
12 oktober, 2018 at 12:37Du skriver så vackert, har sagt det förut, och säger det igen. Det är poesi. <3 All kärlek till dig, du är så bra. Kram Eva
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 19:19Tack Eva för att du läser och lämnar avtryck hos mig.
Sanna
12 oktober, 2018 at 13:57Jag ryser lite av din ord. Det är så fint fångat och jag gillar det så mycket. Tack för att du vill dela med dig till oss. Kramar och värme till dig.
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:09Tack Sanna, det värmer att höra ska du veta<3
Nina
12 oktober, 2018 at 18:34Hej, vill inte skuldbelägga men min känsla är ändå att det är så ynkligt……små barn, kärlek som försvunnit eller vad?
Är det tidens dilemma att kärlek bara försvinner sådär! Har alltid tyckt att din man är så vacker…..minns de första fina bilderna på honom och bebisen…..tråkigt att det inte fick ett bättre slut….det gör mig ledsen och förundrad.
Tuva Minna Linn
14 oktober, 2018 at 07:02Detta är ett så massivt övertramp att jag verkligen inte förstår hur en människa inte kan känna det.
Jag tycker att du ska skämmas över det du skriver till mig.
Vad vet du om en annan kvinnas resa? Vad vet du om min kärlek? Om mitt slut och om min lycka?
Blir helt matt av din gränslöshet.
Bespara mig den i framtiden.
Maria
16 oktober, 2018 at 15:44<3 <3 <3
Förstår inte det här "Jag vill inte, men"-tänket. Om man inte vill – gör det då inte! Hur svårt ska det vara.
Jag vill bara stötta, så…därför skickar jag en stor kram!
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:10Tack Maria. Kram också till dig.
Amanda
15 oktober, 2018 at 14:20Fruktansvärt att anta och trampa på
någon annans känslor. Kanske dagens dilemms är respektlösheten hos kommentatorer!?
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:11Word.
Kram och tack <3
Hannah
12 oktober, 2018 at 21:36det känns. igen. och känns igen.
fint Du gör av det som gör ont.
och fint att Du delar med Dig.
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:19Tack Hannah för att du vill läsa och för de fina orden. Glad för det.
Kram
Rebecca
13 oktober, 2018 at 21:20Tack för att du delar med dig! Så ärligt och fint ❤️
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:22Tack kära du<3
Hoppas få träffa dig igen. Kanske i ert fina nya?
Linda
14 oktober, 2018 at 09:19Så fint skrivet om det svåra. Jag önskar er ett fint avslut och en ny bra början på något annat. Och för mig har det hjälpt att sörja när jag känt mig ledsen men också att tillåta mig att känna lycka och glädje i andra saker och faktiskt stanna upp i det. <3
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:26Ja. Så viktigt det där. Allt får samexistera bäst det vill.
Tack för att du delar med dig, betyder mycket för mig <3
Caroline
14 oktober, 2018 at 15:22Så fint! ❤️
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:28Tack Caroline <3
Annacate
14 oktober, 2018 at 20:07Du beskriver det svåra så fint, det går rakt in i hjärtat. Kram kram kram
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:34Kram kompis <3
Elin
15 oktober, 2018 at 08:38Du skriver så fantastiskt fint, nu och annars. Att få läsa är ett privilegium och ett förtroende att förvalta ömt. Tack.
Elin
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:34Wow. Blev så glad av detta. Verkligen så stora varma ord.
Tack.
Lina Östling
16 oktober, 2018 at 20:25Minna! Du skriver glasklart om det komplexa. Förstår att hjärtat känns tungt och att dina texter är fina att få läsa är en liten tröst. Ha tillit till tiden. Kram
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:37Hjärtat är på många sätt så mycket lättare nu. Eller. Det slår i sin rätta takt kan man kanske säga.
Kram till dig.
Mia /@madebymor
16 oktober, 2018 at 22:18Minna, jag har alltid tyckt så mycket om dina ord och så även nu, fast jag läser dem med tyngd i hjärtat. Mina tankar går till er och jag hoppas att både ni vuxna och barnen ska landa mjukt och fint i det som just nu säkert känns väldigt tufft. Med åren har jag blivit mer ödmjuk inför livet och att det inte är så lätt och självklart alltid. Jag har blivit bättre på att inte skuldbelägga mig själv och inte heller döma andra. Vi vet så lite om andras inre världar, men numer så försöker jag alltid utgå ifrån att människor fattar de beslut de måste och att med tiden så blir det bäst så. Jag önskar att alla skulle kunna se det och vara tacksamma för att du så generöst delar med dig, för att det är viktigt och för att det kan vara validerande för andra som är, varit eller kommer befinna sig i något liknande. Jag önskar dig allt gott! Styrkekramar till dig! /Mia @madebymor
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:44Ja, för mig känns det viktigt om än inte självklart. Men jag drivs ju av lusten att teckna det som är.
Nu kommer texterna lite i efterhand, och jag inser att det har varit rätt för mig. Jag kan och vill ta responsen på mina upplevelser nu, mitt i det hade det aldrig gått.
Vi har det gott. En väldigt mjuk landning för oss alla.
Malin
18 oktober, 2018 at 18:17Jag hoppas du om du nu ska ifrågasätta också ifrågasätter män?! För vad det är det som säger att det inte är de som behöver ”ta och torka av glasögonen” och verkligen se det vackra hos kvinnan de valt att leva med istället för att se på allt annat.
I övrigt är dun kommentar så himla onödig. Du kunde ha skrivit ”Kram, jag hoppas det ordnar sig!”
Malin
18 oktober, 2018 at 18:46Min kommentar ovan hamnade nog fel. Det var tänkt som en replik till Ninas kommentar.
Kajsa
17 oktober, 2018 at 15:38Herregud, läste kommentaren från den dömande kvinnan…vad f-n vet hon om dina känslor och dina val?! Jag har ju själv varit i samma situation och det SISTA en vill höra i den stunden är just skulden och skammen. Stå på dig Minna, men det vet jag att du gör <3 Kram och kärlek
Tuva Minna Linn
17 oktober, 2018 at 20:51Ja, viktigt det där. Blir lite bestört av det med tanke på vad många kvinnor går igenom och väljer att lämna för.
Nu är inte min/vår story en sådan…men det kan en ju aldrig veta, eller se på en bild av någon som är vacker.
Kram Kajsa.
Emmie
18 oktober, 2018 at 07:48Jag har funderat länge länge på vad jag vill säga, hur jag vill uttycka mig. Gör så ont att läsa och vill bara skänka värme. Svårt tycker jag. Så jag skriver mest tack för ditt förtroende: att du delar med dig och skriver om det som fanns som ett redan anande i mig. Jag hoppas ni har det fint och att vi någon dag möts och pratar om livet. Och kärlek och allt det där andra runt omkring.
Kram till dig
Malin
18 oktober, 2018 at 18:19Försiktiga kramar! Till slut blir allt bra.
Jeane Glädt
19 oktober, 2018 at 06:41Känner så igen det. Å. Stor kram
Chrissy
25 oktober, 2018 at 13:37Kram
iA
28 oktober, 2018 at 12:43Kikar in här ibland,har anat,men hoppats att jag haft fel.
Eran saga kan också ha ett lyckligt slut,även om det är ett sådant här slut.
Väldigt tråkigt att läsa,jag beklagar.
Jag brukar tänka på det någon en gång sa till mig”det som inte är meningen,kommer inte bli. Det som är menat,går dig aldrig förbi.”
This too shall pass,kram~
Anneli
30 oktober, 2018 at 21:13Kram från en som tyckt om och beundrat dig på avstånd sen tiden då jag själv bloggade, säkert tio år sedan. Jag vill att allt ska gå bra för dig