Beslutet

 

Ibland räcker inte kärleken,  säger en vän utan att för den skull mena något illa.
Hon glömmer sitt paraply i min hall vid midnatt fastän det regnar.
Orden stannar sedan hos mig i dagar. Jag studerar dem nära nära och på håll.
Dem får allting att skava,
verkligheten likväl som kanterna på mina kläder.
Orden, som fet imma på glaset som ska göra det lättare att se.
Tusen nålar i ärrvävnaden på insidan av mitt bröst.

Jag beslutar mig för,
att så kan jag inte leva.

 

Kärlek måste räcka i min bok.

 


06 Comments

Leave your comment
  • Ulrika
    Ulrika 23 juli, 2020 at 12:46

    man måste nog leva som att kärleken kommer att räcka i alla fall, det blir så grått annars.

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 24 juli, 2020 at 18:23

      Visst <3

  • Anna
    Anna 27 juli, 2020 at 14:47

    Jag är så tacksam för att du skriver. <3

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 29 juli, 2020 at 10:54

      Tack för att du tog dig tid att berätta. Det betyder tycket för mig <3

  • Hon
    Hon 26 augusti, 2020 at 19:19

    Läser dina ord.
    Läser igen.
    Mina ord.

    Ser på orden, på det som blev sagt.
    Så sorgligt.

    För det enda jag vill är att kärleken ska räcka…

  • Rima
    Rima 27 augusti, 2020 at 20:44

    Klart att kärleken räcker till 🙂

Leave your comment

Translate »