Beslutet

Ibland räcker inte kärleken,  säger en vän utan att för den skull mena något illa.
Hon glömmer sitt paraply i min hall vid midnatt fastän det regnar.
Orden stannar sedan hos mig i dagar. Jag studerar dem nära nära och på håll.
Dem får allting att skava,
verkligheten likväl som kanterna på mina kläder.
Orden, som fet imma på glaset som ska göra det lättare att se.
Tusen nålar i ärrvävnaden på insidan av mitt bröst.

Jag beslutar mig för,
att så kan jag inte leva.

Kärlek måste räcka i min bok.