Jag flyttar in i husets vackraste rum. Det som stått nästintill orört. Med det knarrigaste golvpankorna och de ojämna väggarna där dov färg torkat och krackelerat. Jag plockar ner innerfönster och när skymmningsljuset flödar in genom det gamla rutorna så känner jag mig hemma på ett sätt som är svårt att måla med ord. Jag…
Lager
Jag får frågan om det har förändrat mig. Yrkesvalet. Jag svarar mjukt, mycket. Och för en stund så tänker jag att det är sant på så många plan. I så många lager, av mig. Jag stämplar ut och styr mot en rosa himmel den kvällen. Det återstår endast en dag innan min semester. Min första…
Om rikedom
Syrenen står i full blom nu. Och jag tänker att jag kunde frysa tiden när hon iklädd sina röda stövlar plockar en bukett i trädgården samtidigt som hon sjunger, jag gör så att blommorna blommar. Jag känner mig rik när jag vilar ögonen på allt det vackra som jag kan kalla mitt hem, rik…
En kall vår
Jag går en runda i trädgården innan det skymmer, tänker att syrénbersån kanske ändå kommer att blomma i år. Det är en kall vår som passerar, än med trötta eftermiddagar och envist huvudvärk. Jag tänker att jag måste ta hand om mig. Tänker det så intensivt att jag gråter en kväll när han håller…
I horisonten
Jag blickar in i tapeten i vad som känns om fem minuter, innan jag riktigt kan fastställa vad det är för dag och varför klockan ringt. Jag tycker de där minuterna är otäcka på ett alldeles särskilt vis. Känslan som pulserar ut i kroppen säger mig att jag missat något. Det har jag…
Där jag står nu
I mitten av magnolians tid tycks livet fatta besluten åt mig. Och det är med en viss lättnad som jag varsamt ger efter. Jag gråter lite bakom smutsiga solglasögon, gråter för att jag vill så mycket, mest jämt. Beslutet är som känt alltid det svåra…det som följer därefter är något helt annat. Det är…
Inget går mig obemärkt förbi
Innan hon somnar frågar hon mig om tomten ska komma snart, och det rutiga förklädet som min mormorsmor sytt får jag en känsla av att hon kommer vilja bära varenda dag från nu. Jag frågade min egen mamma om jag fick ta med mig den turkosa tuppen hem och hon sa ja. Det är…
Hoppfullt, men ändå kallt.
När tunga regnmoln beslutar att dela sig så fylls både jag och rummet med ett alldeles särskilt ljus. Hoppfullt, men ändå kallt. Jag tänker att det nog är det vackraste ljus jag vet, särskilt då det når våra väggar som ingen rört på närmare hundra år. Min dotters hår doftar pyttipanna och hon vill…
Krokben i mars
Jag kan räkna på min ena hand de gånger jag lämnar huset under veckan som passerar. Jag varvar min tid mellan olika soffor, sängen och skållheta bad. Jag läser varken efterlängtade böcker eller skriver. Influensan slår ut min vanligtvis goda aptit och lämnar mig orkeslös och avtrubbad på ett sedan gammalt välbekant och sorgligt vis….
Den fjärde dagen
Vi får influensan, den lilla och jag. I dimman försöker jag komma i kontakt med minnet av då jag sist varit så påverkad av ett virus. Inte sedan högstadiet konstaterar jag. På slutet av den fjärde dagen skrattar jag ett förlösande skratt från magen, jag gör det fast att jag knappt kan andas. Sedan vädrar…
Innan sommaren kommer åter
Har så många fina afghanska smycken som ligger och väntar på att få bäras. Innan sommaren kommer åter, tänker jag. Tiden att arbeta med mitt eget företag, har som ni säkert förstår, fattats mig. Tanken på att dess tid kanske är förbi har florerat i periferin. Men jag har låtit den vara så, varken tagit…
Allt blir lättare nu
Det är den första helgen på mycket länge som jag ändå lyckas landa, koppla bort och lämna bakom då jag stämplar ut. Det är en träningssak tänker jag och tittar på föreläsningar på datorn till morgonkaffet. Så visst, lite är jag ändå där. Men vi äter också gårdagens pizzarester i solen på kökstrappan, andas skog…