Formation

Jag reder ut en av tovorna i hennes hår.
Det är i de tunga andetagens timme.
Tunna moders fingrar som vandrar ömt likt dem över en harpa.
Jag gör vad jag kan för att somna innan midnatt.
Dricker vatten och smetar vaselin över mina läppar.
Drar knäna upp mot bröstet och viker mina händer i samma formation som alltid tätt in under min haka.
För många år sedan nu så stod just det där egendomliga viset att sova på som en punkt på en lista över sådant någon älskat mig för.
Det var i slutet av en kärlek.
Jag läste det ståendes ensam klädd för att lämna i en hall utan ljusinsläpp.
Och med det förstod jag att människor kan se en utan att det känns.

Och att det är någonting som är väldigt sorgligt.


06 Comments

Leave your comment
  • Anna Tjälldén
    Anna Tjälldén 27 november, 2017 at 18:50

    Tack för dina vackra texter ❤

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 5 december, 2017 at 20:08

      Tack för att du lämnar ett spår <3

  • Karin
    Karin 29 november, 2017 at 18:54

    Vilken vacker text. Måste läsa flera gånger och tar in känslan i orden eftersom. Kram

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 5 december, 2017 at 20:04

      Tack, glad att du gillade den <3

  • Eva
    Eva 8 december, 2017 at 12:07

    Du är så bra, så bra. Blir som alltid varm och berörd. Tack <3 Kram Eva

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 10 december, 2017 at 20:46

      Tack Eva <3
      Kram

Leave your comment

Translate »