190401

Mars månad passerar.
En dag regnar solen plötsligt in genom en dammig persienn.
En annan skriver jag på vita papper som viskar om en framtid jag inte helt kan känna.
Jag lyfter pennan för att inse att signaturen som sovit i närmare tio år fortfarande bor i en lätt darrande hand.
Jag vet inte ännu om jag vänder bort eller hem.
Men jag drömmer i det tysta om en himlakropp som ska kännas sådär nära igen.
Jag köper tre sorters solrosfrö att hänga upp mina sköra drömmar på.
Det är som då jag var barn och fäste blicken på en punkt långt bort i det stilla när världen som passerade utanför gjorde mig åksjuk.
Allt skall visst cirkulera som så.

Det är så viktigt att vara glad när man är glad.
För när man är ledsen så kan man bara stundtals vara annat.

 

 


02 Comments

Leave your comment
  • Ulrika
    Ulrika 2 april, 2019 at 17:43

    Älskar hur du jobbar med ljus, mörker och kontraster i både dina bilder och dina ord!

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 8 april, 2019 at 13:54

      Tack! Glad att höra det <3

Leave your comment

Translate »