Återigen föll jag för ljuset och hur kvällssolen kastade skuggor över en tillsynes anspråkslös plats. Naken lärk och vintertrött gräs fick mig att stanna bilen, kliva ur och låta kameran landa hos honom.
Försöker skriva om fullmåneritualer till ljudet av dånande trummor på ett berg och om glitter, gemenskap och om hur jag står med en fot i två världar. Allt handlar om dig. Alla ord, alla tankar, alla känslor – allt är du. Hur ska något annat kunna rymmas inom mig när du tar upp all plats?
