Det är inte fören på fredagen, när jag går på en längre ledighet och saktar ner.
Jag står stilla med foten på bromsen i en korsning och kan inte besluta mig åt vilket håll jag ska blinka, en korsning som jag känner väl. Inne på Ica behöver jag ringa min man eftersom jag glömt varför jag åkte dit, och väl framme i kassan så sitter inte längre de fyra siffrorna i högerhanden.
Det sticker och brinner lite under huden.
Så jag drar mjuk i bromsen.
Eldar i spisen, flyttar växter mellan fönster och kliver över högarna med måsten.
Och när den smiter, tanken, då för jag den mjukt men bestämt tillbak igen.
Här och nu.
Här och nu.
Viskar jag.
One Comment
SaraMy
24 november, 2014 at 17:11Ta det vackert <3