Tio månader.
Och runt omkring mig säger människor mest hela tiden att det går så fort.
Jag kan hålla med, men har samtidigt så mycket svårare att förlika mig med tanken på att hon inte alltid funnits.
Livet innan henne.
Som ljusår härifrån.
Ljusår
06 Comments
Comments are closed here.
Jag tänkte på det häromdagen, att tiden rusar, men ändå är det som om Frank alltid har funnits med oss… Kan inte minnas något före hans tid, utan att han liksom har inplanterats i minnet.. <3
Är nog samma för mig. Jag kan tänka mig en tid då hon inte fanns, men i den tiden så är det ändå om om jag skulle vetat vem hon var, bara att hon inte ännu fanns hos oss.
Ibland kan jag hålla i nån leksak som jag köpte innan hon var planerad och då hajar jag riktigt till. Det känns som att den tiden var en tid helt i gråskalor, helt utan färg.
Vad glad jag är att du bloggar igen, det hade jag ju missat.
Just så:)
Kul att du hittat hit!
Vilken fin kärlek bilderna utstrålar<3
Kan inte slita blicken. Vill bara läsa orden igen, igen och igen. Min dotter är snart tre månader. Du skriver fantastiskt. Tack!