Tiden landar i mina händer på en onsdag.
Jag bär trasiga jeans och en t-hirt, så som oftast nu.
Och i bilen sjunger jag med i någon sång på radion och tänker att det är just en sådan dag som jag kommer att minnas.
En fint erbjudande om att få stanna på en plats där jag verkligen önskar vara.
Med detta infinner sig någon slags lugn.
Och jag målar äntligen klart hennes byrå med tunna lager gammelrosa linoljefärg.
3 Comments
enannanhelena
10 september, 2014 at 01:42Änglavingar och sagoväsen-trädgård, så fint. Dina vackra, melankoliska bilder passar mig så särskilt bra just nu. De passar nattarbetarens upphöjda behov av lugn och av snål, selektiv perception.
Byrån ser förresten ljuvlig ut. Bra med miljövänlig, anrik färg också.
Och fotot, på din flicka och hennes (eran) lurvige vän, är fullständigt underbart! Lova att du förstorar, ramar in och fäster det på en väl utvald vägg. Lova.
/helena
gabriella
10 september, 2014 at 19:08Grattis Minna <3 det gör en särskilt gott att ha saker landade inför hösten. Vackra känslor väcks i dina bilder.
seventeendoors
10 september, 2014 at 19:27Ljuvliga bilder…