Efterår

 

Jag köper ett modemagasin på lunchen, det är säkert år sedan jag gjorde något sådant.
Det ligger inbäddat i sitt plasthölje bredvid soffan på golvet.
Fortfarande.
Jag vet inte vad jag tänkt att det ska berätta för mig.
Eller var det kanske mer bilden av mig, bläddrandes med lätt hand, som jag önskade måla.
Lätta händer och lätta hjärtan.

Istället grät jag över en teckning på köksbordet som min son målat.
Huvudfotingar som ler.
Ibland låter jag det brista. Men bara i min ensamhet.
Jag gör sorgen till något privat.
Kanske av rädsla för hur den skall landa i andra, som en påminnelse om det konstanta som alltid vilar i mig.
Alltid fattas mig.
Är det bättre om ingen ser.

Men närvarande finns också en rädsla för att någon ska påminna mig om att valet har varit mitt.
Även om jag vet att det är en sanning, bara precis på ytan.
Jag kan äga den utan större ansträngning.
Men ingenstans i världen kan jag utläsa, hur mycket av min sorg som jag får lägga ut, i luften som vi alla skall dela på.

Skiftet till hösten är det tydligaste av dem alla. Det griper inte tag i mig så som förra året. Sipprar inte in och slår hål på minnen som sover.
Jag fylls med tacksamhet över sådana ting.
Det blir tydligare för mig hur känslorna ändrar form, samspelet mellan mina tolkningar, det som sinnena registrerar och det som jag minns.
Hösten gör mig inte längre ont.

Jag ska sända ett tackkort till tiden.


06 Comments

Leave your comment
  • Ulrika
    Ulrika 27 september, 2020 at 07:28

    vackert som alltid, blir så glad när det dyker upp ett inlägg från dig.

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 29 september, 2020 at 21:29

      Och jag blir väldigt glad när du lämnar en rad <3

  • Elin
    Elin 29 september, 2020 at 11:00

    Dina ord borde bli utgivna, så vackra, skulle gärna läsa en bok du skrivit. (Och på tal om böcker tipsar jag sådär helt random om Ocean Voungs En stund är vi vackra på jorden, om du inte redan läst – så fin)

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 29 september, 2020 at 21:35

      Tack. Det gör mig väldigt smickrad att höra.
      Kanske kan det bli någonting av allt (eller delar av) en dag.
      Det hade känts stort.

      Ett boktips var precis vad jag behövde <3

  • Caroline
    Caroline 2 oktober, 2020 at 16:05

    Älskar dina ord. Vill äta upp dem. Hade köpt din bok direkt. <3

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 3 oktober, 2020 at 10:37

      Haha, äta upp 🙂 Det var en pang på och fin recension.
      Tack för att du läser, det gör mig glad.

Leave your comment

Translate »