För ett par år sedan satt jag en ljummen sommarkväll på en väns innergård här i Malmö. Det dracks troligtvis vin och filosoferades om livet. En annan vän som ett par månader tidigare gått in i väggen delade med sig av vad hennes terapeut uppmuntrat henne att göra. Varje dag skulle hon aktivt göra en handling där hon kunde säga gött liv. Jag tyckte det var genialiskt och har sedan dess ofta sagt denna fras till mig själv. Förut när det fanns en helt annan frihet och tid kunde det vara att bada badkar en timme. Nu är det den där latten jag unnar mig i samband med mina promenader med barnvagnen, när jag får äta lunch helt själv, när jag och Ossie får till den perfekta tuppluren tillsammans eller när jag får lite tid till att vara kreativ. Jag tänker att gött liv är mitt sätt att aktivt påminna mig själv om hur fint livet är. Jag vet att det hjälper mig att se det fina i det lilla, speciellt på dagar då jag får en längtan av att vara själv, om bara för en liten stund. Det är det jag kan avundas med de som skaffar barn med en närvarande partner. Jag slipper visserligen de där konflikterna som kan uppstå i en relation när ett barn gör entre men samtidigt får jag ingen tid för mig själv. På lördag åker jag, Ossie och Amanda till Berlin och hälsar på vänner. Jag ser fram emot ett miljöombyte och hoppas kunna utbrista minst ett GÖTT LIV per dag. Prova det vetja!
