September

_TML4345

_TML4343 _TML4353 _TML4381 _TML4386

 

September handlar så mycket om hennes små rossliga andetag.
Om sänkta krav och om hans vackra axlar som jag ibland glömmer att kupa mina händer runt.
Man glömmer det man inte får glömma.
I samma stund som man med darriga armar försöker att trycka dit den där sista biten i sitt vardagspussel.
Det är då man glömmer.
Och jag har aldrig varit en sådan som romantiserat kring överfyllda kalendrar. Det har aldrig fått mig att känna mig varken viktig, värdefull eller tillfreds.
Tvärtom.
Jag vill leva för mötet, att hålla ögonkontakt och få försvinna i en annan människa.
Och sådant kräver sin tid.


08 Comments

Leave your comment
  • krickelin
    krickelin 15 september, 2014 at 22:35

    väl skrivet. Stoppar ner dina kloka ord i fickan och ska bära runt på dem hela september ut. tack

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 20 september, 2014 at 22:31

      <3

  • L
    L 17 september, 2014 at 12:47

    Känner igen mig till 100 % i det du skriver, det där om avsaknaden av romantiserande kring överfyllda kalendrar. Skönt att jag inte är ensam om att känna så! Jag hoppas att du får tid till att bara vara under hösten!
    Tänkte också fråga om du har några kloka råd att ge om det här med körkortet. Det var så fint det du skrev i ett tidigare inlägg om hur du tog bilen in till stan med din dotter för första gången. Jag är i det där läget att jag känner en enorm press på mig att “fixa körkortet” och jag om aldrig ens övningskört i hela mitt liv! Jag har aldrig drömt om detta, tycker f.ö. att det är synnerligen obehagligt att åka bil, så det här med körkort känns som en så himla, himla lång uppförsbacke att ta sig uppför och många rädslor att övervinna…
    Åh! Har du några kloka råd att ge hur jag kan tänka kring detta? Hur gick du till väga för att börja med körkortet?

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 20 september, 2014 at 22:31

      Det var faktiskt just så för mig, jag gillade inte ens att åka bil. Och under hela tiden som jag övningskörde så väntade jag på ett moment där det liksom skulle börja kännas roligt. Det kom aldrig fören jag hade körkortet. Bara gör det. Det är nog mitt bästa råd. Besluta dig och gör upp en plan. Belöningen kommer sen, det är så himla värt det. Jag pluggade teorin ganska mycket med en app som heter Ikörkort, försökte ha som regel att göra typ 30 frågor varje kväll innan jag somnade, sedan läste jag teoriboken pärm till pärm en gång. För mig var det praktiska mycket tuffare än det teoretiska. Jag började att köra med min man, så pass att jag klarade grunderna och kunde ta mig fram. Sedan tog jag fem körlektioner. Men det var jätte svårt att få till tillräckligt med kontinuitet för mig, så jag beslutade mig för att göra en två veckors intensiv. Det var bra, jag lärde mig köra. Tyvärr kuggade jag uppkörningen då, åkte hem och körde lite till…och sex veckor senare när jag körde upp igen så förstod jag varför jag kuggade första gången. Jag var mycket lugnare och tryggare i min körning då.

      Lycka till:)

      • L
        L 22 september, 2014 at 19:54

        Tack så mycket för dina stärkande och uppmuntrande ord! Du anar inte vad rätt de landad just idag!! Jag ser att “min” körskola, den jag tänkt gå på, ska ha sådan där Handledartbildning om en månad igen. Har nu bestämt mig för att anmäla mig och min fästman till den. Börjar precis som du att övningsköra hemma ett tag fört så jag lär mig grunderna. Bra tips förresten det där med 30 frågor per kväll! Tack snälla för peppande ord, ja du får hålla tummarna för mig! 🙂

  • Sofia - Strawberry Dreams
    Sofia - Strawberry Dreams 18 september, 2014 at 12:07

    Så kloka tankar. Jag instämmer! Och fina bilder 🙂

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 20 september, 2014 at 22:31

      Tack snälla:)

  • Linnéa
    Linnéa 6 oktober, 2014 at 21:14

    Du skriver så vackert. Och du lyckades sätta ord på mina tankar om vad som är viktigt i livet. Tack för det.
    Kram

Leave your comment

Translate »