I kaos och magi

_TML7762

_TML7721_TML7740_TML7751_TML7718_TML7711

September tar tag runt min knotiga handled och viskar kom.
Vare sig du vill det eller ej.
En heliumballong vissnar i min dotters fönster.

Solen slår stundtals så stark genom smutsigt glas.
På insidan torkar jag snoriga näsor och lägger saker på hög.
Till sedan, till snart, till mellan klockan 21 och 23.
Mitt hår är alldeles för blekt, mina händer torra och det fjärilsformade organet ur balans.

Han säger att det är den bästa tiden, när kylig luft möter hans lungor. Och i ögonen jag älskar ser jag bara längan, ut dit, till skogen.
Till tystnaden och ensamheten med sitt gevär.

Sju dagar passerar utan nattsvart kaffe. Det är ett högst aktivt beslut. En önskan om att skala bort allt som kan tänkas påverkar balansen. En förhoppning om att kunna svara på frågan, hur mår du, är du trött?
Begreppens innebörd har förändrats. Så till den grad att frågans formulering ibland känns provokativ.

Och kvar står jag, med inga raka svar.
Utan koffein,
lycklig i denna tid av kaos och magi.

 


02 Comments

  • Rebecca
    Rebecca 8 september, 2016 at 20:19

    Å, känner igen mig så i dessa ord. Du beskriver det vardagliga på ett både ärligt och magiskt sätt. Tack!

    • Tuva Minna Linn
      Tuva Minna Linn 11 september, 2016 at 21:17

      Tack kära du, fint att du gillar <3

Comments are closed here.

Translate »