I’ve had that dream a thousand times

Sonny Lou 170312 copyright 2017 Anna Malmberg 4


I höstas skrev jag om hur jag tappade bort mig själv,

jag skrev,

“Känslan har nog kommit smygandes tidigare, känslan av att jag inte gör
något av betydelse.
Av att världen är materialistisk och mitt yrke hjälper den på traven.
Av att lycka ska styras av hur många likes man får och har man inte tillräckligt
många följare är man ingen i denna nya värld.
Jag inser att jag måste ta tiden att se inåt, mitt emellan
rollen som mamma, flickvän och inredningsfotograf,
vad det är jag blir lycklig av.”

Sedan dess är jag nog mer eller mindre lika förvirrad, vilket håll jag ska gå och
vad som händer om jag inte finns här och delar med mig till er.
Jag har varit tvungen att känna efter och har därför inte varit särskilt aktiv här.
Någon som gått i samma tankar som mig och som tagit steget att hitta tillbaka
till sig själv är Hannah som drivit Honeypielivingetc i många år.
Den enda blogg jag har följt och inspirerats av, med hennes magiska bilder och vackra texter.
Hon har nu tagit steget att lämna den bakom sig för att helt enkelt fokusera 

på annat och skapa bara utifrån sig själv.
Hon skrev så här i hennes sista inlägg

“för vad är jag..?
vad är jag om jag tar bort honom med stort H.
om jag tar bort mamma framför hannah.
om jag tar bort syster, dotter och vän.

om jag tar bort ’sociala medier’ och detta.. här.”

Det är lustigt hur vi samtidigt gått i samma tankar och funderingar
och att efter trettiofem fortfarande behöva hitta sig själv.
Jag är en vilsen själ och kommer nog alltid att vara.
Så jag hoppas att ni har tålamod med mig, över mina funderingar
och mina glesa inlägg.
För ännu är jag kvar men som Hannah skriver,
vem är jag om jag inte längre finns och syns i sociala medier?

Tack Hannah för allt du har skapat och delat med dig av, bilder som tar andan ur en
och med dina tankar rakt från hjärtat som blir som poesi.
Fast du tagit steget bort från bloggvärlden kommer du alltid att vara speciell och sann.
Jag hoppas vi möts över det där glas vinet vi pratat om i åratal
någon gång när vårsolen värmer som mest.

Sonny Lou 170312 copyright 2017 Anna Malmberg 2
Sonny Lou 170312 copyright 2017 Anna Malmberg 4
Sonny Lou 170312 copyright 2017 Anna Malmberg 1
Sonny Lou 170312 copyright 2017 Anna Malmberg 3

Anna Malmberg signatur


03 Comments

  • Elin
    Elin 17 mars, 2017 at 22:29

    Men att vara mamma, syster och vän är ju inte så tokigt. Att finnas för andra och vilja göra gott måste vara en av meningarna med livet. För om man skalar bort allt det vi inte behöver, blir alltid det här med nära relationer kvar. <3

    • hannah
      hannah 28 mars, 2017 at 18:34

      nu blev det att jag läste Dina tankar också,
      elin, – & det är absolut inte tokigt, alldeles
      tvärtom.. därför är det så viktigt att jag också
      är sann mot mig själv; så att jag kan vara den
      allra bästa mamman, systern och vännen j a g
      kan vara.. 🙂 det hoppas jag finns mellan raderna..!

      håller också med Dig om ‘när allt vi inte behöver
      skalas bort’, eller när just livet provas, – då finns
      BARA kärleken i våra nära relationer.. det kommer
      vara det som består, när allt är över.

      tack för att jag fick tjuvläsa Dina tankar.. 🙂
      <3

  • hannah
    hannah 28 mars, 2017 at 18:39

    fina anna.. som Du funnits med mig..!
    hade äntligen en stund som var stilla
    och ‘rätt’ nog att ta igen missade ljuvligheter
    här hos Dig, – & kom så till detta..

    tack för Dina ord. så mycket.

    jag skriver och samlar bilder på annan plats,
    men bara för mig, – & kanske förblir det så..
    plötsligt var det alls inte heller viktigt längre,
    när steget väl tagits.. att “synas”.. ganska så
    befriande bara det.

    jag hoppas att Du landar i Ditt, hur och när som,
    så som gör DIG lycklig.. och senast nu, under några
    hektiska arbetsdagar i stockholm, – fanns glasen
    vin på tapeten för mig, nämnde det även för sara,
    men det blev ingen middag överhuvudtaget, bara
    jobb i fasligt tempo och bebisar på en arm, ungefär..
    men det är min ständiga önskan – Vin med Anna..!

    varm, stor kram från ett stilla hav i england,

    hannah

Comments are closed here.

Translate »