Rytm

Det finns ingen egentlig rytm.
Allt är som uppdelat i ögonblick.

När jag längtar,
Längtar jag tillbaka till ögonblick.

Vi delade dyra bakverk i en fyr på väst Jylland.
Ljuset var kallt, vinden hård och kaffet som oftast för svagt.
Det är ögonblicken där tiden inte är knapp.

Jag fyller mina händer med snäckor och stenar vid varje kust vi möter.
Hon säger ofta, att det gör något gott med lite horisont.
Hon sa det också den sommaren.
Och jag vet att jag tänkte att horisonten inte gjorde någonting för mig.
Men jag sa aldrig emot.
Sättet som hon ser på världen, och som hon är i den, har alltid gjort något för mig.
I ett av ögonblicken visste jag, att jag inte ville leva ett liv utan hennes närvaro.

Varannan vecka söker jag efter min egen acceptans.
Ibland slås jag av att tiden inte för mig närmare.
Jag slutar således att hoppas, på tiden.

Det finns ingen rytm.

Allt är ögonblick.
Diabilder som i ojämn takt passerar förbi. 

Tårar och solkatter som samsas om utrymmet på hennes kind.