Rytm

 

 

Det finns ingen egentlig rytm.
Allt är som uppdelat i ögonblick.

När jag längtar,
Längtar jag tillbaka till ögonblick.

Vi delade dyra bakverk i en fyr på väst Jylland.
Ljuset var kallt, vinden hård och kaffet som oftast för svagt.
Det är ögonblicken där tiden inte är knapp.

Jag fyller mina händer med snäckor och stenar vid varje kust vi möter.
Hon säger ofta, att det gör något gott med lite horisont.
Hon sa det också den sommaren.
Och jag vet att jag tänkte att horisonten inte gjorde någonting för mig.
Men jag sa aldrig emot.
Sättet som hon ser på världen, och som hon är i den, har alltid gjort något för mig.
I ett av ögonblicken visste jag, att jag inte ville leva ett liv utan hennes närvaro.

Varannan vecka söker jag efter min egen acceptans.
Ibland slås jag av att tiden inte för mig närmare.
Jag slutar således att hoppas, på tiden.

Det finns ingen rytm.

Allt är ögonblick.
Diabilder som i ojämn takt passerar förbi. 

Tårar och solkatter som samsas om utrymmet på hennes kind.


1 Comment

Leave your comment
  • Rima
    Rima 16 mars, 2020 at 00:43

    Ögonblicket är det som är verkligt i jämförelse med rytmen som kan liknas med mönster. Mönster är inte verkliga. De är en skapelse av upprepade upplevelser där ögonblicken går förlorade. Alltså illusioner.
    Jag tolkar därför din längtan efter ögonblicket, som en längtan efter det som är verkligt.

    Hoppas dock inte för mycket på tiden, samla ögonblick istället men försök aldrig fånga de! Låt de komma till dig och låt de gå. På så sätt skonas du från längtans kval.

    Keep up that beautiful poetic spirit of yours!
    Bless your heart
    R

Leave your comment

Translate »