Det skymmer över Malmö. Jag slås av tanken på att allt är glitter igen mot en blåsvart himmel.
Ett år passerar.
Vi rider ut stormar och vilar med tidvattnet.
“Mot min Malmöhimmel hänger man upp stjärnor och glitter igen.
Jag ser frågande på och konstaterar att det skall komma ännu en jul,
att världen inte tar någon hänsyn till dem som går med hjärtat.
Blödande.
Och utanpå.”
Jag tänker ofta på dig nu, som går med hjärtat och inte finner ut. Du som med trötta händer försöker skapa en jul i askan av det som var.
Jag tror att det var dig jag hade i åtanke när jag satte ihop en lista med musik inför tiden som är nu.
Någon sa till mig att tro på rörelsen, när inget annat finns att tro på.
Bara fortsätt att röra dig även om du inte vet var eller mot vad.
Rörelse, var mitt vackraste ord.
Allting kommer att bli bra <3
Tack. Tar till mig det. Ger tillbaka med en kort och en lång lista.
https://open.spotify.com/playlist/6EiozTXbzOvbzxk0rTNbYh?si=anfM-stLSu-mj4SpmJIKWQ
https://open.spotify.com/playlist/1tvioxdCjhuvBNrMjBKOJ9?si=8Y1u8zN_THiVZhXyEUpdEw
Tack. ❤️
Tack<3 Vad spännande.
Rörelse, så fint. Och sant.
Trösterikt <3
Yey en ny lista lika bra som vanligt!
Det var mitt vackraste ord också. Min tröst och mitt ord i mörkret. Och mitt sätt att läka. Rörelse. Allt rör sig. Oavsett.
Kram.