Österlen och hem

Dagen efter midsommar vaknade vi upp på Ystad Saltsjöbad. Så många intryck och nya möten på ett dygn så kameran fick vila. Men tyget som rör sig i vinden och utsikten mot havet har stannat på min näthinna. Hit vill jag åka igen.

Tog en liten promenad längs stranden efter frukosten och försökte hitta någonstans att landa mentalt. Du vet den högkänsliga Nanna som behöver tid att sortera, tänka och känna klart. Så svårt att hinna göra rätt ibland. Stod en stund och vilade ögonen på ett glittrigt hav och två röda vallmor som gungade i vinden och tänkte på mina barn därhemma.

På söndagen dukade vi upp en långsam frukost och jag berättade om femkampen på stranden och det iskalla havet. De berättade om kusinerna, midsommarstången och myggbetten i skogen. Vi pratade om sommarlov och landstället. Om kärlek och om att älska och vara förälskad.

Kaprifolen är så vacker nu. Förknippar dem med ledig tid, somriga klippor och ljudet av hav. Snart är vi där. Längtar!

Efter frukosten tog vi en liten promenad för att hitta blommor till en krans, men det mesta hade blommat över i våra kvarter och tiden var knapp, så på hemköp valde hon en bunt rosor istället.

Vi fäste blommor på ett band för att enkelt kunna justera storleken.

Och sedan promenerade vi till en solig innergård för att äta midsommartårta med min familj.

Vackrast just nu är den här sången och lillasyster när hon ligger tätt intill om kvällen. Hans förmåga att förstå det jag inte berättar och storebror när han spelar munspel på sin promenad med två ukulele och en balalajka i ryggsäcken.

<3


No Comment

Leave your comment

Leave your comment

Translate »