En söndag bland blommor och längtan

Varannan söndag vaknar jag upp ensam, oftast helt utan planer, jobb eller någon som behöver mig. Jag låter morgonen vara extra långsam och den sträcker sig ofta till långt in på dagen. Ofta är jag fylld av två starka polariserade känslor. Den ena handlar om tomheten och saknaden efter barnen, den andra om behovet att bara få tid att samla ihop mig själv, i den takt som bara jag bestämmer över.

Jag fyller på kaffet flera gånger om lyssnar på podcasts, ofta med något psykologiskt tema, denna söndag om Freud, drömmar och hysteri.

Funderar över mina väggar och om dom ska målas eller tapetseras, eller om jag ens orkar göra något av det. Just nu. Jag andas in blommorna från veckan där några är oförändrade, några i sin fullaste blom och några börjar falla sönder.

Bestämmer mig för att snitta om, byta vatten och rensa buketten från det allra tröttaste, vissna.

Blusen kommer från Weekday.

Vild och spretig i en annan vas. Nästan spretigare än jag tänkt mig men vågar inte röra pionerna mer och får nöja mig så här.

Hittar en teckning medan jag plockar bland veckans högar. Kan knappt förstå när hon blev så stor. Att det snart är fyra år sedan vi separerade. Att hon börjar skolan i höst.

Några kvistar i Pallon, en pion i kristallvasen på fot. Min kropp är så full av längtan just nu. En spretig längtan som inte riktigt hittar fäste. Barnen några kilometer bort, men så nära i mitt bröst. Och han, en av dom vackraste jag mött, i en annan stad. Ett hjärta som bultar och längtar. En vilja att stanna tiden och samtidigt rusa framåt. Vill ha mer av allt.

Så mycket fint som händer och så tydligt hur krångligt livspusslet kan vara att få ihop. 

<3


02 Comments

Leave your comment
  • Alicia
    Alicia 23 april, 2018 at 14:33

    Var kommer den underbara blusen ifrån?

  • Alicia
    Alicia 23 april, 2018 at 16:33

    Oops såg nu!

Leave your comment

Translate »