En dag vid havet

Varannan söndag har jag varken jobb eller barn hos mig och det är då jag passar på att sova ut och hämta ny energi. Senaste tiden har jag längtat väldigt starkt efter den här dagen eftersom behovet av att landa i mig själv varit extra stort. Det bästa jag vet är när min lediga dag sammanfaller med fint väder! Det finns ingenting som gör mig så lugn som att cykla ut till havet och lägga mig på en klippa, så igår packade jag ner baddräkt, bok och frukt i en väska.

Innan jag gav mig iväg drack jag långsamt kaffe, fotade lite och drömde om Korsika. Tänkte på promenaden till stranden, solmogna söta persikor och hur fint min nya väska passar på semestern. Har du varit på Korsika? Vi ska till Ile Rousse i Augusti och om du har några tips om restauranger, utflykter eller annat som du tycker att vi borde uppleva får du gärna berätta.

När jag kommer till den här vyn pirrar det alltid inombords. Inte för att just det här stället är särskilt speciellt, utan för att jag vet att jag snart ska hitta min favoritklippa och få ligga där omsluten av glittrigt hav, sol och vind i ansiktet. Läsa, lyssna, tänka, känna. Dom här stunderna är livsviktiga för att jag ska fungera som människa, få ihop allt det andra.

Igår tänkte jag mycket på barnen, föräldraskapet och bråken vi hamnar i. Det finns en tröst som jag ska berätta om i ett annat inlägg. Och jag lyssnade på podden Det goda samlaget, som pratar så befriande om sex och kroppen, vilket jag tycker väldigt mycket om. I avsnittet Att angöra en relationsbrygga, pratar Martina Hallin om den sk objektfällan, ett sorgligt mönster som jag tror att många hamnat i någon gång. I en Jag – Det relation är vi upptagna med att mäta hur någon är utifrån bilden vi har av hur någon ska vara. I en Jag – Du relation närmar vi oss den andra utan att värdera, vi betraktar och tar emot. Hur är det att vara jag i relation till den här personen?

Älskar verkligen att lyssna på sådana här tankar och klokheter och att prata om relationer och vad som händer mellan oss människor. De snuddar vid sådant som jag har funderat så mycket över genom livet. Hur vi blir, känner, trivs med oss själva i olika relationer, konstellationer och sammanhang. När vi blommar ut som mest, eller sluter oss och kapslar in. Hur vi i relationer behöver kompromissa möta och ge, men aldrig på bekostnad av oss själva. Aldrig försöka förändra en annan människa utifrån vår egen uppfattning om hur det ska vara. Låg där på klipporna och tänkte tillbaka på kurserna jag läste när jag var runt 25 om Kultur erotik och sexualitet och mänskliga kommunikationer och uttrycksmedel. Tänker att jag ska försöka leta upp mitt slutarbete som jag nu bara minns små fragment av. Blir spännande att läsa nu…

På vägen hem var jag tvungen att tvärstanna cykeln när jag i ögonvrån såg en hallonbuske som höll på att svämma över av små söta vildhallon. Fick också med mig blommor från dikeskanten och snäckor från stranden.

Kanske kallas det för ogräs? Tycker hur som helst att det är vackert med det vilda och spretiga som nu står i en vas på mitt köksbord.

Idag känner jag mig utvilad och stark och nu är det bara en vecka kvar till ledighet. Det ska bli helt underbart med all sammanhängande tid tillsammans med barnen och med honom. Nu önskar vi oss ännu fler fina varma sommardagar, eller hur?

Kram <3


04 Comments

Leave your comment
  • Elin Lannsjö
    Elin Lannsjö 2 juli, 2018 at 22:20

    Åh vilket härligt inlägg Nanna! Jag skrev direkt ner podden som du pratar om, och längtar efter den stumd då jag kan börja lyssna.

    Fin känsla när jag ser dig med havet, framför mig. Kram kram och kram! Elin

    • Nanna van Berlekom
      Nanna van Berlekom 3 juli, 2018 at 21:45

      Tack finaste Elin, vill så gärna träffa dig snart! och härlig lyssning 🙂

  • Sara
    Sara 2 juli, 2018 at 23:58

    Jag vet ingen som berör på det sätt som du gör med dina inlägg. Havet och relationer. Så fint.

    • Nanna van Berlekom
      Nanna van Berlekom 3 juli, 2018 at 21:44

      men åh, dina ord. Tack Sara!! <3

Leave your comment

Translate »