∆ Mitt nyårscollage ∆

Livet består ju såklart av flera lager, barnen, vännerna, det roliga, det mindre enkla, det svåra i relationerna och allt annat som vi alla har runt omkring oss. Det som pågår. Men här inne har jag valt att lägga fokus på jobbet med mina bilder och livet i huset. Det känns liksom ogreppbart att få med alltihop. Men att se tillbaks på året som varit ger så många minnen som liksom flätas ihop med det som är hela livet…

I januari gjorde jag och Johanna årets första hemmahos-reportage hos konstnären Bobo. Så inspirerande, och reportaget kommer faktiskt ut nu i början av nästa år. Oftast tar det så lång tid för ett reportage att publiceras, en otålig väntan kan jag lova.

I februari fick jag och samma Johanna i uppdrag av Lantliv att göra en julig dukning i ett växthus, säkert Göteborgs finaste. Och som en skänk från ovan (bokstavligen) så började det snöa precis när jag klev av tåget på Göteborgs centralstation. Inte mycket snö fick vi, men nog så att det la sig på taken och allt kändes vintrigt och krispigt och inte snöslask.

I mars var jag och Mari och hälsade på i ett hus vi alltid kommer ha med oss i minnet. Majgod, vi stod och gapade ett bra tag innan vi kunde sätta igång och jobba och det blev rätt tight med tid eftersom vi hade fullt upp med att ååå:a och ooo:a oss. Britas hus publicerades i Gård&Torp nu i höstas och om du vill kolla in detta mer så dokumenterar Emma renoveringen flitigt här på instagram.

I april gjorde vi vår tredje plåtning för Lilling Cottage ute på Hönö. Det här drömprojektet startades redan hösten 2016 och är nu på sluttampen. Jag och Mari sammanfattar familjen Lilling’s verksamhet genom en bok där vi följer familjen genom årstiderna. Dessa generösa, inspirerande och vänliga själar driver restaurang, inredningsbutik och blomsteraffär, allt i ett, på en ö utan brofäste. Så coolt att deras restaurang alltid varit fullsatt på lunchen de gånger vi varit där, oavsett veckodag. Ska bli så fint att få visa hela resultatet av den här produktionen, de kan de där med att inspirera nämligen.

Maj, vårt körsbärsträd är som vackrast i maj och min man skriver upp varje år när det står i full blom. I år var det senare än vanligt, och vi tog dessutom bort en stor gren 2016 som gjorde att det kändes mindre fluffigt nu. Men oj alltså, detta körsbärsträd som älskas av barn, katter och kajor. Det perfekta klätterträdet och föda till Strängnäs alla fåglar senare i juli.

I juni åker vi på gemensam semester med släkten: fyra syskon med familjer och farmorar och mormorar och plastfarfarar och hundar och katter. Vi hyrde ett stort hus i Värmland men för 2018 letar vi efter ett giganormiskt hus någon annanstans, jag vill söderut. Kanske någon av er som kan tipsa om något? Jag drömmer lite om Österlen..

Och på jobbfronten, jag och Mari premiärjobbade för Cervera och föreslog en förändring i deras bildspråk i tidningen Till Bords. De nappade på idén och vi plåtade höstnumret ute på Dalarö i början av sommaren. Det var ett sånt toppen-team som gjorde tidningen, och helt women-made kunde vi konstatera efteråt.

Vi valde bort att flyga i år. En kryssning till Riga kändes mer miljövänligt. Och väldigt mysigt. Och intressant.

När sommaren är som varmast mitt i juli brukar vi sticka ner till våra kompisar i Danmark, de har nämligen en lite speciell sommarstuga där. Møllan, eller kvarnen som det ju faktiskt en gång varit. Har liksom inte riktigt hunnit med att visa några semesterbilder därifrån i år, så synd för sista kvällen brann det på himlen och det blev så himla fina bilder därifrån. Om det inte känns passé nu så kommer de vid tillfälle. När vi är på Møllan är det sena nätter och dagar vid havet, det är så vackert så en smäller av och den långa resan ner i bilen känns så värd det när vi kommer fram och välkomnas av hamburgare och en kall Carlsberg. Livet alltså. Ibland så omöjligt att fånga på bild, men en bild är iallafall ett bra sätt att återuppliva gamla minnen. En bild kan ha med sig ljumma vindar och dofter som en trodde glömts bort. Och det är precis dessa vykort till framtiden som kommer få mig på gott humör om 50 år.

När det var dags att börja jobba igen hade jag en jobbarkompis mindre. Det kändes så rätt när Johanna berättade att hon blivit erbjuden en fast tjänst som inköpare på Svanefors, och jag som tror att jag inte är så sentimental kände mig nog ändå lite ensam när det blev tydligt att vi inte skulle höras varje vecka. Vi som hörts typ dagligen innan. Ni vet, såna här människor blir ju mer än bara kollegor. Men så försöker jag vara förnuftig: vi kommer såklart jobba ihop igen, vi vet bara inte när eller hur.

Men ett roligt projekt jag gjorde helt själv var det för Nyblom Kollén där jag stylade och plåtade både sängkläder och en sensommardukning i barnens farbrors hus. Jag har så länge fantiserat om hur fint det skulle kunna bli att plåta en dukning mellan fönstret och grusvägen där i det lilla fina stenhuset i Närke. Men så har det aldrig passat att göra det som ett jobb med en stylist, för jag vill ju göra det innan skördetider, i början av augusti när sädesfälten är alldeles gyllne. Mitt i semestertider ju, så det har aldrig blivit av. Förrens nu, och detta är nog mitt favvo-jobb från förra året. Bästa assistenten hade jag iallafall med mig. Och sen stekte vi korv utomhus och jag blev med på bild. Inte så stylish, men jag gillar ändå den här bilden. Den säger nåt om hur jag vill att det ska va, enkelt och fnissigt. Både människor och bilder.

September var hektisk. Jag och Mari gjorde juljobb efter juljobb. Men ett helt annat jobb som jag inte tror jag visat än är det här för Retuna Återbruksgalleria där gamla prylar får nytt liv. Jag ville plåta gamla vackra saker mot en pråper klassisk fond, som till slut blev i två olika kulörer. Det här var ett projekt jag började jobba med själv, men plockade in Jill på sluttampen. Jag jobbar absolut bäst när jag har någon att bolla med och Jill kom in och gav hela projektet en självklarhet som jag inte riktigt kunde se till slut. Tur att en har sånt begåvat folk runt om sig. Pressbilderna skulle vara både inspirerande och stylish. Vi gjorde totalt 9 bilder och jag byggde studio här hemma i huset, så himla kul!! De här två blev mina favoriter.

Hua för mobilbilder. Men men, tycker det är kul med före-efter-bilder också. Vi började bygga en del i oktober, vi gjorde bland annat klart vår tambur. När vi flyttade in var det här en sunkig toalett, som mer funkat som förråd för oss, men som sen fick rivas ut pga en vattenläcka. Och med inget golv och alla möjligheter och en inte jättebudget fick det till slut bli en plats för jackor och skor. Kanske årets bästa bygge här hemma, så skönt att slippa kliva över skor direkt när en kommer in. Och vet ni, mina farhågor om att det inte går att ändra gamla vanor och att det skulle snubblas över skor tills dödsdagar fick sig en känga. De kanske inte står prydligt, men nog är skorna i tamburen. Arbetsseger!!

Efter en hektisk höst så var lugnet i november välkommet. Det var några deadlines på reportage och så, men annars lugnt. Jag och Mari åkte till Karlstad för att plåta för Sköna Hem och gick på Sandgrunds och kollade på Lars Lerin. Semester och jobb liksom, bilden ovan är från jobb-delen. Och så flyttade vi ju hit allihopa, Northernsisters lanserades, helt otroligt egentligen. Minnas man Peter har byggt upp sidan, vilket gjort att vi sluppit en massa stora kostnader. Verkligen ett fantastiskt jobb!! Jag tycker det är så himla kul att vara en del av något större också, dessutom tillsammans med dessa begåvade systrar som bidrar med sina olika personligheter hit till Northernsisters.

December. Kanske årets mest reflekterande månad. Just för att det ska summeras och sättas nya mål. Men var snäll mot dig själv här. Jag har haft en extremt lugn månad och försöker att inte stressa utan att njuta av det. Jag har julpysslat med barnen typ alla julpyssel som går att göra. Och om det på bloggen verkar som om jag inte gjort annat ligger det nog lite i det, haha. Jag har till och från så himla ont i min kropp, eller axlar, armar och nacken, speciellt när jag sitter vid datorn en hel dag flera dagar i rad. Skönt då att kunna vara frilans och att bara stoppa. Ibland går det liksom inte att jobba, och då måste jag göra annat. Egentligen vila, men det är ju alltid lite av ett omöjligt uppdrag.

Med allt detta sagt hoppas jag att du blir inspirerad till att hitta dina mest minnesvärda stunder för året. Att du tror på att du kommer lyckas med det du tar dig för 2018. Och att du vågar. Ha ett festligt nyår. Tack för att du kikat in här, vi hörs nästa år, stor kram!


No Comment

Leave your comment

Leave your comment

Translate »