Scarabeo Camp

Jag har insett hur bra jag mår utav att resa och
upptäcka nya platser. Att denna värld vi lever i har så mycket mer att erbjuda än
tryggheten här hemma, sådan skönhet och kulturer, långt bort från
inrutade rutiner, dagishämtning, snöslask och stressen att hinna med både jobb, vänner
och familj under dagar som bokstavligen bara blir kortare och kortare.
Det var som om tiden stannade när vi var i Marocko. Jag minns inte sist jag hann göra och
uppleva så mycket på en dag så ett par dagar kändes som en vecka.

Les Frères Mégri – Ya Mraya

Vår andra dag i Marocko åkte vi till en plats ute i öknen ca 45 minuter utanför Marrakech,
som heter Scarabeo Camp. Förutom min upplevelse i den amerikanska öknen förra sommaren
(som jag för övrigt inte visat alla bilder från än…lovar att göra det snart), var detta den mest magiska
plats jag någonsin varit på.
Vi möttes av ett sådant lugn och en sådan skönhet som det är omöjligt att beskriva
utan att ha upplevt det själv. När vi kom bjöds vi på det obligatoriska myntatéet och visades till
vårt tält 
som var vackert inredd och även hade kamin och med en helt fantastisk öppen vy utanför.
Vi satte igång att jobba nästan direkt, det var ju ändå därför vi var där och det dröjde inte länge
innan den varma ökensolen byttes ut mot en alldeles full måne och en kyla som går att
jämföra med kalla höstkvällar i Sverige.
I ett uppvärmt tält bjöds vi sedan på varm soppa, tagine och även vin
(som inte är det lättaste att hitta i Marocko).

Efteråt lindade vi in oss i koftor och sjalar och tog vi med oss vinglasen ut
och satte oss vid lägerelden under fullmånen och kände oss så tacksamma för
att vår nyfunna vänskap tagit oss ända hit.
När tröttheten och kylan tog över kröp vi ner alla tre under varma täcken och såg
filmen “Hideous Kinky” som jag tipsade om här .

Jag såg den för väldigt många år sedan men det var inte förrän nu som den grep tag i mig
när jag nu också befann mig i samma land där den spelades in.
Vi sov några få timmar och vaknade sedan precis innan solen steg upp.
Eftersom vi bara var vi tre så hjälptes vi alltid åt att göra Catrins hår och make
inför varje gång vi fotograferade henne i Linas vackra kaftaner.
Det var en dröm att vara ett sådant litet team och vi sparade mycket tid på det.
Både solen och kreativiteten började värma och vi kastade av oss lager av kläder
och skapade tills kinderna glödde och klockan gick flera timmar över tiden då vi
skulle bli skjutsade tillbaka in till stan. Vi kände alla en sorg över att lämna
denna plats men lyckliga som fått chansen att uppleva magin i den Marockanska öknen
under fullmånens klara sken.
Stort tack till alla vänliga själar som välkomnade oss så varmt på
Scarabeo Camp.


07 Comments

Leave your comment
  • Strenghielm
    Strenghielm 14 december, 2017 at 07:55

    Magiskt Anna, så galet vackert, ta med mig dit! Kram

  • christel maria nolle
    christel maria nolle 14 december, 2017 at 09:08

    I wish I was in Morocco again. You are very lucky and beautiful pictures!Beautiful colours!

  • Ulrika/17doors
    Ulrika/17doors 14 december, 2017 at 09:59

    Åh, magiskt. Dina bilder och Marrakech. Måste dit snart igen känner jag…
    kram U

  • Maren Ingeborg Gråblomst
    Maren Ingeborg Gråblomst 14 december, 2017 at 11:23

    Wow, dette er jo vakrere enn vakrest!! <3

  • hannah
    hannah 14 december, 2017 at 12:33

    vet inte varfør jag fick før mig att
    jag skulle stålsätta mig infør detta.
    jag borde veta att det inte går.
    och varfør ‘borde jag’..?

    nu gråter jag istället.
    tack før att Du tar oss med anna.

  • Susanne
    Susanne 8 januari, 2018 at 22:30

    Helt magiska bilder!

    • Anna Malmberg
      Anna Malmberg 9 januari, 2018 at 22:58

      Tack så jätte mycket!

Leave your comment

Translate »