Om helgen, systerskap och att landa

Om det var solkatter på lördagen så märktes det då inte av på söndagen. Vilken omväxlande helg det blev, både vädermässigt och i tempo. Jag tycker i och för sig om kontrasterna, precis som jag älskar de skiftande årstiderna. Just det här inbäddande bommulsljuset i januari är så skönt och behövligt vissa dagar så här års.

Det var riktigt blåsigt ute och gick höga vågor ute till havs när jag till slut lämnade ön och mötte upp Nanna utanför Hotel Pigalle. Att mötas av den här entrén är som att kliva in i en annan värld, varm och omhändertagande. Dessutom är personalen bland de vänligaste jag mött. Ni som har kikat runt här på Northern Sisters de senaste dagarna har ju redan fått ta del av den här speciella platsen där vi hade vår första träff i det verkliga livet, även om vi saknade två systrar den här gången.

Jag och Nanna såg till att vara på plats lite tidigare och checkade in i det rum som vi skulle bo i över natten. Visst känner du igen Morristapeten? Som jag älskade att vakna till den varje morgon på den tiden då vi bodde i stan. Efter en stund knackade det lite försiktigt på dörren och utanför stod vår Elin. Det är tack vare henne som det här dygnet tillsammans blev av, så varmt tack för det Elin, och till Hotel Pigalle för er generositet och gästvänlighet! <3

Vid det här bordet i Hotel Pigalles bibliotek satt vi länge och smidde planer och drömmar om kollektivets framtid, hur vi kan förbättra sidan och göra den mer användarvänlig och andra tekniska bitar. Det är svårt att fånga känslor och stämningar på bild och göra dem rättvisa, men värmen och samtalen… det finaste av allt det här dygnet var trots allt att få lära känna varandra lite närmare. Inget går upp mot det mänskliga mötet, hur en fraserar orden och hur kroppen talar. Senare på kvällen gick vi upp till hotellets restaurang – Atelier, som är värt ett besök oavsett om du bor på hotellet eller inte. Atmosfären och den öppna rymden i lokalen känns väldigt osvensk och servicen, maten och vinet är en upplevelse i sig.

Det var med vemod som jag vinkade av de andra systrarna på måndagsförmiddagen efter en lång frukost med många fina samtal. När jag lämnade hotellets välkomnande och excentriska Bar Amuse längtade jag redan till vår nästa träff. På hemvägen funderade jag mycket på det här med systerskap och att vi är starka tillsammans, hur fint det är att lyfta och hjälpa varandra.

Väl hemma landade jag vid samma ställe som jag lämnade, på den plats jag tycker om att sitta mest just nu. Tanken var att köpa med mig några franska tulpaner på hemvägen, men istället blev det några spretiga hallonröda papegojtulpaner. Jag hade helt glömt hur vackra de är när de väl slår ut.


1 Comment

Leave your comment
  • Elin Lannsjö
    Elin Lannsjö 31 januari, 2018 at 14:14

    Så fint dygn, känns så härligt att vi alla är nöjda. PoK E

Leave your comment

Translate »