Ett fyndat vårtecken

Igår började dagen med en tjock dimma som övergick i ett helt overkligt landskap svårt att fånga, jag försökte med mobilen på min lunchpromenad men det liksom ville inte bli så magiskt som det kändes. Ibland får det vara gott nog med bilder kvar i huvudet, de behöver inte alltid finnas där för alla.

Här hemma började dagen med en massa papper som skulle till revisorn. Tidigare i veckan hittade jag ett vårtecken på röda korsets loppis här i stan, en liten keramik-tussilago från en lokal konstnär. Den gav lite hopp ändå där bland högar av kvitton och papper som skulle sorteras.

Och just när ljuset brann ut hade det hunnit bli soligt och det kändes som att tiden för att arkivera stearinljusen börjar närma sig, äntligen. Nu är det snart tussilagornas tid.

(Nej, jag hade faktiskt ingen koll på vad tussilago i plural bestämd form heter, så kollade upp. Tussilagornas alltså…Där ser en)


No Comment

Leave your comment

Leave your comment

Translate »